riistalinnut metsissä

Tips som gynnar viltfåglar

​Det krävs inga stora och massiva skogsvårdsåtgärder för att ta hänsyn till viltet. Redan med små beslut kan viltets levnadsförhållanden förbättras och skogarnas mångfald säkerställas även i detta hänseende. Skogens djur trivs i en omväxlande och mångskiftande skog. 

​Gränsområdena mellan två ekosystem är mycket viktiga för mångfalden. I skogen är övergångszonerna mellan myr och mo nödvändiga områden där särskilt hönsfåglarnas ungar hittar skydd och föda.

Skogen bör inte rensas och snyggas upp för mycket utan det är viktigt att det finns skyddsplatser för fåglarna. När skogsarbetaren lämnar kvar både lågt trädbestånd och lövträd bland huvudträdslagen börjar till och med tjädern trivas i området efter förstagallringen. Tjäderspelet kräver lämpliga öppna platser i skogsdungen för de stora tjädertupparna samt vegetation som skyddar honorna. 

Naturvårdsträden ska helst lämnas kvar i en stor grupp. Skog som växer under naturvårdsträden ska inte röjas och allra minst bearbetas. På detta sätt hålls risvegetationen oskadad. Hönsfåglarna, speciellt tjädern, behöver ett naturvårdsträd med grova grenar som sin nattkvist.  Strukturen hos en gammal skog kan bevaras eller skapas även i vanliga ekonomiskogar.

På vintern utgörs tjäderns föda av tallbarr. Den lyckas hitta de allra näringsrikaste träden och äter regelbundet år efter år i de träd den valt. Ofta är dessa tjädertallar belägna vid myrkanter och de är något nödvuxna. Det är bäst att märka tjädertallarna så att de inte fälls vid gallringar.  

Finlands naturliga villebrådsarter har anpassat sig till livet i barrträdsdominerade och varierande skogar. De klarar sig också mycket bra i vanliga ekonomiskogar förutsatt att de har lämpligt skydd och tillräckligt med föda. Båda dessa primärbehov kan tryggas genom god skogsvård.  


Ett sammandrag av Eero T. Väisänens artikel "Eniten riistaa on kauniissa metsässä" (Mest vilt finns i vackra skogar). Läs hela artikeln i tidningen Metsän henki 4/2012