Drivning av hyggesrester till skogsenergi

Hyggesrester (grot) är grenar, toppar och röjda stammar från grandominerade slutavverkningar. Skördaren samlar hyggesresterna i hopar i samband med drivningen. Högarna får torka på hygget i 4–8 veckor. Cirka 30 procent av hyggesresterna lämnas alltid kvar för att den naturliga näringsbalansen ska bevaras.

Torra hyggesrester körs till vägkanten där högen vanligen täcks med specialpapper. Hyggesresterna kan också balas. Balning används om hyggesresterna ska transporteras långt med bil eller tåg. Hyggesresterna får ännu torka i 4–6 månader i lager vid vägkanten.

Torra hyggesrester kan levereras till användningsplatsen på tre olika sätt: de kan flisas vid vägkanten eller transporteras till användningsplatsen som lösa rester eller balar. Lösa rester och balar krossas med en fast kross på användningsplatsen, medan skogsflisen används som sådan för energiproduktion. 

Vill du veta mer? Ta kontakt med UPM:s skogskundansvarige »
Läs hela artikeln

Närliggande artiklar

Skogsvården gynnas av att skogsenergi tas tillvara, UPM Skogsenergi, Skogsenergi, Drivning av klenvirke till skogsenergi, Miljöeffekter av användningen av skogsenergi
  • Lilla skogsordboken

    • H S

      Hyggesrester

      ​Grenar, toppar, klenvirke som inte duger till gagnvirke samt kapade murkna stamdelar som blir kvar i skogen efter avverkning. Hyggesresterna tas allt oftare tillvara som energivirke speciellt från förnyelseavverkningar i grandominerade bestånd.